Därför är en bra due diligence avgörande och vad det kostar att strunta i den
Att köpa ett företag, ingå ett partnerskap, investera i ett projekt eller förvärva en fastighet utan att göra en noggrann due diligence är som att köpa en bil i mörker, du vet inte om du får en Porsche eller en punktering. Och konsekvenserna kan bli förödande.
Vad är due diligence – och varför behövs det?
Due diligence (DD) handlar i grunden om att göra en genomlysning av alla relevanta fakta innan du tar ett större beslut, ofta i samband med företagsköp, investeringar, upphandlingar, fastighetsaffärer eller partneravtal. Det är ett strukturerat sätt att minimera risken för oönskade överraskningar, dolda skulder, juridiska problem, dåliga affärsvillkor eller till och med bedrägeri.
Syftet med en DD är att besvara tre avgörande frågor:
Vad köper vi egentligen?
Vilka risker tar vi på oss?
Finns det något som kan påverka priset, villkoren eller beslutet att gå vidare?
När och var används due diligence?
Due diligence används främst i situationer där pengar, ansvar och risker byter ägare. Exempel:
Vid köp eller försäljning av företag (M&A)
Vid investering i startups eller tillväxtbolag
Vid upphandling av leverantörer eller outsourcing
Vid fastighetsförvärv eller större hyresavtal
Vid licensiering av teknologi eller immateriella rättigheter
Vid partnerskap, joint ventures eller franchising
Det är alltså ett verktyg som är lika relevant för entreprenörer och investerare som för kommuner, fastighetsbolag eller privata företag.
Vanliga områden att granska
En bra DD innehåller flera perspektiv:
Finansiell DD: intäkter, kostnader, skulder, lönsamhet, likviditet, nyckeltal
Legal DD: avtal, rättstvister, patent, immateriella tillgångar, ägarstruktur
Skatte-DD: moms, skatteskulder, deklarationer, granskningar
Operationell DD: processer, leverantörer, beroenden, personal, teknologi
Miljö & hållbarhet: miljötillstånd, hållbarhetsrisker, klimatpåverkan
Regelefterlevnad: GDPR, ISO, AML, branschkrav
Varje punkt kan innehålla kritiska risker som påverkar beslutet – eller det framtida resultatet.
Vad händer om man hoppar över eller gör en bristfällig DD?
Att inte göra due diligence är ett klassiskt exempel på "penny wise, pound foolish" – man sparar pengar i förväg och förlorar mångdubbelt mer i efterhand. Här är några av de vanligaste konsekvenserna:
1. Felaktigt pris och värdering
Du betalar för något som inte finns eller inte är värt det du tror. Det kan handla om felaktiga intäkter, dolda skulder eller manipulativa nyckeltal.
Räkneexempel:
Du köper ett företag för 10 miljoner kronor baserat på en EBITDA på 2 Mkr (multipel 5x). Efter köpet upptäcks att 25 % av intäkterna (och därmed vinsten) är fiktiva. Det verkliga EBITDA är alltså 1,5 Mkr vilket motsvarar ett värde på 7,5 Mkr. Du har alltså betalat 2,5 miljoner kronor för mycket.
2. Dolda juridiska risker
Om du inte granskar avtal, tvister eller ägarstrukturer kan du hamna i långa och kostsamma rättsprocesser. Du kan till och med förlora kontrollen över det du köpt.
Exempel:
Ett förvärvat bolag har pågående tvist med en tidigare anställd. Du upptäcker det efter köpet – och tvingas betala 800 000 kr i skadestånd + rättegångskostnader. Hade det varit känt, hade det gått att reglera i köpeavtalet.
3. Orealistiska synergier eller prognoser
Många köpare förväntar sig att kunna “rationalisera”, effektivisera eller sälja mer, men utan en verklighetsförankrad analys är det ofta luftslott.
Exempel:
Ett bolag köper en konkurrent och räknar med 3 miljoner i synergier per år genom gemensam inköpsfunktion. Men efter förvärvet visar det sig att systemen inte är kompatibla och leverantörerna har individuella avtal. Resultat: synergierna uteblir, men kostnaderna för integration kvarstår.
4. Miljöansvar och oförutsedda saneringskostnader
Särskilt vid fastighetsköp eller industriförvärv är miljödue diligence helt avgörande. Förorenad mark, gamla kemikalier eller brist på tillstånd kan leda till mångmiljonkostnader.
Exempel:
Du köper en lagerfastighet för 12 miljoner. Ett halvår senare visar det sig att marken är förorenad av tidigare verksamhet. Du åläggs sanering till en kostnad av 6 miljoner vilket gör hela affären olönsam.
5. Skattebomber och skuldfällor
Om bolaget har släpande moms, felaktiga deklarationer eller pågående revision kan du som ny ägare stå med hela notan – inklusive böter.
Räkneexempel:
Bolaget du köper har redovisat avdragsgill moms på alla inköp, men det visar sig att 20 % av dessa inte var berättigade. Skatteverket kräver återbetalning + straffavgifter på totalt 750 000 kr. DD hade kunnat upptäcka detta i momsrapporteringen.
6. Skadad personal eller dålig arbetsmiljö
Om det finns olösta HR-frågor, underbemanning, konflikter eller brister i arbetsmiljöansvaret kan du som ny ägare snabbt hamna i både produktionsstopp, fackliga tvister och dåligt rykte.
Exempel:
En anställd har blivit skadad på jobbet p.g.a. bristande skyddsåtgärder. Försäkringskassan inleder utredning vilket leder till vite och ersättning. Samtidigt sjunker moralen bland de anställda.
Vad kostar det att göra en bra due diligence?
En grundlig DD kostar självklart pengar och det är svårt att sätta ett pris eftersom priset beror på omfattningen och hur många perosner som ska inkluderas, men det är nästan alltid billigare än att upptäcka problemen i efterhand. Att investera i en korrekt DD är ett billigt skyddsnät.
Så gör du en bra due diligence steg för steg
Förbered syftet
Vad ska du fatta beslut om? Vad vill du veta? Vad påverkar pris, villkor eller affärsupplägg?Ta fram en DD-lista
Skapa en checklista som täcker juridik, ekonomi, avtal, miljö, teknik, personal m.m. Anpassa efter bransch.Begär in material
Samla in relevanta dokument: bokslut, avtal, anställningslistor, ägarstruktur, skattehandlingar, rättsprocesser, kundkontrakt m.m.Granska och analysera
Här krävs oftast hjälp av jurist, revisor, skatteexpert eller teknisk besiktningsman. Du behöver både upptäcka fakta och förstå konsekvenserna.Sammanställ en riskrapport
Dokumentera de viktigaste fynden, riskerna, möjligheterna – och föreslå hur dessa ska hanteras i affären: prisjustering, villkor, garantier, förbehåll.Förhandla och agera
Använd DD-resultatet som grund för prissättning, villkor i köpeavtalet, garantier eller i vissa fall beslut att inte gå vidare.
Vem ansvarar för due diligence?
Ansvarsfördelningen ser olika ut beroende på typ av affär:
Köparen ansvarar i regel för att genomföra DD innan ett förvärv
Säljaren ansvarar för att ge korrekt och fullständig information
Investorer gör ofta en “investerardue diligence” innan kapital tillförs
Offentlig sektor behöver dokumentera riskhantering vid upphandlingar och samarbeten
I praktiken är det ofta jurister, revisorer, konsulter och tekniska experter som gör det praktiska jobbet, men beslutsfattaren måste förstå slutsatserna.
Tips för att inte bli fartblind
När du gillar idén, gillar personen eller “vill så gärna att det ska gå” – då är det som farligast. Här är några varningsflaggor att aldrig ignorera:
Motparten förhalar tillgång till dokument eller vägrar ge insyn
Bokslut eller rapporter är ovanligt komplexa eller svårförståeliga
Inga avtal finns skriftligt “vi kör på tillit”
Ägarbilden är oklar eller ologisk
Man säger “det här är en snabb affär, vi har inte tid för papper”
Om någon försöker stressa dig förbi en grundlig kontroll, är det ofta ett tecken på att något är fel. Ta ett steg tillbaka.
Slutsats: due diligence är inte pappersarbete – det är affärstrygghet
En bra due diligence gör inte bara att du undviker att köpa grisen i säcken – den ger dig också bättre förhandlingsposition, tydligare förståelse av vad du köper, bättre förutsättningar att integrera det du förvärvar, och i många fall möjligheten att kliva av innan det är för sent.
Du får det du undersöker, inte det du hoppas på.
Att spara in på due diligence är som att klippa säkerhetsbältet för att spara vikt. Det känns som en lättnad i början – men kostnaden kan bli oändligt mycket högre.
Behöver ni hjälp med att göra en noggrann och oberoende due diligence? Kontakta utredningsgruppen >>>
#due-diligence #företagsköp #riskhantering #förvärv #affärsjuridik #investeringsbeslut #ekonomisktrygghet
