Så ökar du din krisberedskap inför naturkatastrofer och ofred

Vad gör du om strömmen försvinner i flera dygn? Om dricksvattnet tar slut? Om bankerna stänger och mobilerna slutar fungera? De flesta har ingen aning. Därför behöver vi prata om krisberedskap – på riktigt.

Sverige är ett tryggt land – men det betyder inte att vi är immuna mot kriser. De senaste åren har visat hur sårbart vårt samhälle faktiskt är. Extremväder, översvämningar, skogsbränder, pandemier, elavbrott och cyberangrepp har redan drabbat delar av landet. Samtidigt ökar det säkerhetspolitiska läget i världen. Risken för ofred, hybridangrepp eller långvariga störningar i viktiga samhällsfunktioner är inte längre en fråga om om, utan när.

Då är frågan: Hur väl förberedd är du?

Därför är personlig krisberedskap avgörande

Myndigheter gör mycket, men i en allvarlig samhällsstörning förväntas du som individ klara dig själv i minst 72 timmar – helst längre. Det gäller el, värme, mat, vatten, information och säkerhet. Ändå visar undersökningar att en majoritet av svenskar saknar både kunskap, utrustning och plan för att klara en allvarlig kris.

Men den goda nyheten är: det krävs inte mycket för att öka din beredskap – men det krävs att du börjar nu.

Här är viktiga steg du bör ta redan idag:

1. Kartlägg dina risker

Beredskap börjar med medvetenhet. Var bor du? Nära skog, vatten eller känslig infrastruktur? Hur ser vädret ut där du befinner dig? Finns det risk för översvämning, storm, kyla eller bränder? Är du beroende av medicin, eldriven utrustning eller kollektivtrafik? Börja med att förstå vad just du behöver förbereda dig på.

2. Bygg ett hemförråd

Ha mat, vatten och andra förnödenheter hemma för minst tre dygn – helst en vecka. Välj hållbara livsmedel som inte kräver kylskåp: konserver, pasta, ris, havregryn, energibars. Vatten är allra viktigast – räkna med 3-5 liter per person och dag. Glöm inte mat till husdjur, hygienartiklar, ficklampor, batterier, tändstickor, värmeljus och radio (helst vev- eller batteridriven).

3. Säkerställ alternativ värme och ljus

Vid strömavbrott försvinner ofta både el och värme. Har du tillgång till kamin, gasolkök, sovsäckar, filtar eller värmeljus? Se till att du kan laga enklare mat utan el och hålla värmen i ett avgränsat rum.

4. Ordna kommunikation

När mobilnätet slutar fungera och internet ligger nere, blir det svårt att få information. En krisradio (batteri eller vevdriven) ger dig tillgång till Sveriges Radio P4, som är den officiella kriskanalen. Förvara också viktiga telefonnummer och adresser på papper – du kanske inte kommer åt mobilen.

5. Planera för hygien och sjukvård

Toaletter fungerar inte utan vatten. Ha tillgång till reservtoalett (t.ex. kemtoalett eller byggsäck med plastpåse), våtservetter, handsprit och tvål. Ett ordentligt första hjälpen-kit, mediciner, plåster, febernedsättande och smärtstillande ska finnas hemma. Glöm inte mensskydd och blöjor om det behövs.

6. Gör en krisplan med din familj

Vet alla vad de ska göra om ni separeras? Har ni en överenskommen mötesplats? Vet barnen var ni har ficklampor och extra mat? Skriv ner en plan och gå igenom den tillsammans. Enkla instruktioner kan göra stor skillnad under stress.

7. Skydda din ekonomi

Vid längre kriser kan elbankning, kortbetalningar och swish sluta fungera. Ha alltid lite kontanter hemma i mindre valörer – nog för att kunna tanka, handla eller ta dig hem. Kontrollera även att du har försäkringar i ordning, både för bostad och hemutrustning.

8. Håll koll på omvärlden

Följ nyheter från trovärdiga källor. Lär dig känna igen desinformation, ryktesspridning och falska varningar. Krislägen kan utnyttjas av aktörer som vill skada eller manipulera. Information är en del av ditt skydd.

Psykologi i kris – att agera istället för att frysa

I en kris fungerar vi människor inte alltid rationellt. Vissa blir passiva, andra får panik. Därför är förberedelse inte bara praktisk – den är också mental. Genom att ha tänkt igenom vad du behöver göra, tränat på vissa moment och diskuterat scenarion, minskar chansen att du blir handlingsförlamad.

En förberedd människa upplever större trygghet, agerar snabbare och klarar sig bättre – både under och efter en kris.

Bonus: Digital beredskap

Vid ofred eller cyberangrepp kan också våra digitala tjänster påverkas. Se till att:

• Säkerhetskopiera viktiga dokument offline

• Skriv ut dina kontakter och viktig information

• Använd starka lösenord och multifaktorinloggning

• Ha en laddad powerbank till mobilen

Avslutande råd

Att öka sin krisberedskap är inte att “gå runt och vara rädd”. Det är tvärtom ett sätt att minska oro – för du vet att du klarar dig bättre om något händer. Det handlar inte om att isolera sig eller bunkra för apokalypsen, utan om att ta ett grundläggande ansvar för dig själv och dina närmaste. Precis som vi har brandsläckare, försäkringar och bilbälten – har vi nytta av beredskap när samhället svajar.

Den som är förberedd har större chans att klara sig – och att hjälpa andra.

Vill ni ha hjälp att förbereda er? Kontakta Säkerhetsgruppen >>>

#krisberedskap #civilberedskap #preppa #naturkatastrofer #beredskapstips