Julhandeln och stöldligorna: så skyddar du både varorna och personalen
Den som arbetat med säkerhet länge känner igen mönstret. Det är när trycket är som störst, med fler kunder, extra personal och fler varor på golvet, som luckorna i rutinerna syns. För landets butiker är det julhandeln. Och i år går den in i ett läge där brottsutsattheten redan är hög.
Så ser läget ut i handeln just nu
Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet 2026 visar att 47 procent av butikerna har utsatts för stöld, hot, våld, inbrott eller hotfullt beteende. Enkäten besvarades av 1 099 butiker i början av september. Drygt fyra av tio, 41 procent, hade drabbats av stöld den senaste veckan och 8 procent hade mött hot eller våld i samband med en stöld den senaste månaden.
Det som förändrats är vad som stjäls och av vem. Enligt Svensk Handel stals varor för 11,3 miljarder kronor under 2025, ungefär 30 miljoner om dagen. Räknar man in vakter, kameror och grindar, landar kostnaden på 22 miljarder. En handlare i Hökarängen berättade för TV4 att det förr handlade om en dryck eller något att äta, medan det nu är stöldligor som tömmer hela diskar på kött och kaffe. Svensk Handels säkerhetschef beskriver stölderna som en del av den organiserade, kriminella ekonomin.
Det här är lika mycket ett personalproblem som ett varuproblem
När stölderna blir organiserade förändras risken för den som står i kassan eller fyller hyllor. Enligt samma rapport som TV4 refererar är tre av fyra i butikspersonalen oroliga för att utsättas för hot eller våld. Och det är ofta de minst erfarna som står närmast, till exempel tillfälligt anställda i december.
Det farligaste en butik kan göra är att göra den enskilda medarbetaren till vakt. Ingen ska behöva ta strid för en kyldisk. Det som fungerar är enkla och inövade regler som alla kan, även den som började i går.
Fem saker att göra innan första advent
Gå igenom reglerna med alla, även de tillfälliga. Ingen ingriper fysiskt. Man ser, man larmar, man noterar.
Bestäm ett internt kodord som betyder att något pågår, så att kollegor kan reagera utan att kunden märker det.
Öva på att observera i stället för att konfrontera. Hur såg personen ut, vilken väg gick den, finns det ett fordon? Det är ofta det polisen kan arbeta vidare med.
Se över layouten. Dyra och stöldbegärliga varor ska vara synliga från kassan, och kamerorna ska se ansikten, inte bara ryggar.
Bestäm vad som händer efter en händelse. Vem ringer polisen, vem tar hand om den som blev utsatt, och vem säkrar bilderna innan de skrivs över?
Statistiken säger en sak, butikerna en annan
Här finns ett glapp som är värt att känna till. Enligt Brå minskade antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott med 12 procent under 2025 till drygt 305 000. Samtidigt uppger butikerna att de utsätts för fler brott än på länge. Förklaringen är till stor del att många har slutat anmäla brott. Av de butiker som drabbades av stöld den senaste veckan hade 40 procent polisanmält händelsen. Hur du gör en anmälan som faktiskt kan leda någonstans tar jag upp i ett separat inlägg.
Så kan jag hjälpa er
I mitt arbete med säkerhet och krisutbildning har jag sett att det som skiljer en butik som klarar en svår stund från en som inte gör det sällan är utrustningen. Det är om personalen har övat. Därför bygger våra kurser på verkliga situationer och praktiska moment, där deltagarna får träna på att agera under press.
Vi erbjuder bland annat kursen Tryggare butik, som går igenom svinn, lagstöd och hur hela personalen kan bidra, samt rånutbildning som genomförs ute på arbetsplatsen. Behöver ni först en överblick kan vi göra en riskanalys av butiken. Kontakta oss så berättar jag hur vi lägger upp det för just er verksamhet.
Claes-Göran Hammar, säkerhetsspecialist med mer än 35 års erfarenhet av trygghet, skydd och krisberedskap.
