Varför utbildning under verkliga förhållanden räddar liv på riktigt!

Du kan alla steg, du vet vad du ska göra, du har tränat på dockor och du har fått diplom. Men klarar du att hantera en incident när rummet fylls av rök, larm blinkar och tjuter, någon skriker att de inte vill dö och någon annan är täckt av blod? Det är först då du får veta om dina kunskaper faktiskt räcker.

Vi har byggt upp ett samhälle där utbildningar ska vara pedagogiska, säkra och trevliga. Inget fel i det, men det räcker inte. Väldigt många utbildningar inom exempelvis första hjälpen, hjärt-lungräddning, brandskydd eller utrymning sker i väl upplysta klassrum, med kaffe och småprat i pauserna, en pedagog som förklarar lugnt och sansat och övningar som går att repetera tills alla hänger med. Det ger absolut kunskap, men tyvärr inte alltid förmåga.

Kunskap är en nödvändig grund. Men en förmåga att använda den kunskapen, under de extrema förhållanden som en verklig händelse innebär, är något helt annat. När människor möter verkliga förhållanden med rök, värme, dålig sikt, höga ljud, panikslagna skrik, skadade människor som blöder och vrålar av smärta, då fungerar inte teorin på samma sätt. Hjärnan går ner på autopilot, finmotoriken försvinner, adrenalin flödar, man får tunnelseende och kanske hörselnedsättning av stresspåslaget. Det är där skillnaden mellan kunskap och förmåga blir avgörande.

Kunskap räcker inte under extrem stress

Vi människor är biologiskt programmerade att reagera kraftfullt på fara. Kroppen startar en stressreaktion – kamp eller flykt – som ökar pulsen, höjer andningen, minskar blodflödet till hjärnan och försämrar förmågan att tänka logiskt och planerat. Detta sker automatiskt, på bråkdelen av en sekund. Fysiologiskt förbereds kroppen på överlevnad, inte på strukturerad problemlösning.

Det betyder att en person som fått sin träning i lugn miljö, utan störmoment, ofta blir överväldigad när trycket blir verkligt. Hjärnan kan inte längre plocka fram detaljerad teori, utan söker istället efter tidigare erfarenhetsminnen. Om en kursdeltagare aldrig upplevt att utföra HLR under press, aldrig testat brandsläckning i rök, aldrig provat en förbandsinsats under hög stress, då finns helt enkelt inga robusta minnen att luta sig mot när det smäller.

Psykologiskt tillkommer dessutom känslorna. Rädsla. Panik. Empati inför skrikande människor. En osäkerhet på om man klarar uppgiften. Ofta tappar människor initiativförmågan helt, fast de vet exakt vad som borde göras. Den som saknar kunskap men har tränat i stress och kaos kan faktiskt ibland prestera bättre, för deras kropp och sinne har övat på att hantera obehag och stök. Stresseoch kaos ökar även förmågan att göra fel!

Realistiska övningar ger robust förmåga

Det är här som realistiska övningar kommer in. Om medarbetarna även tränas med rök, blinkande lampor, högt ljud, skrikande människor, värme och andra stressmoment, då skapas en förmåga som fungerar även i verklig kaos. Kroppen får vänja sig vid trycket, hjärnan lär sig sortera bort irrelevanta sinnesintryck, man tränar muskelminne och korta beslutsvägar. Repetitioner under realism bygger in automatiska handlingsmönster, som aktiveras även när man står i en brinnande korridor med panik runt omkring sig.

Realistisk träning ger också en större känsla av trygghet efteråt. Forskning visar att personer som övat under press både klarar sig bättre under en verklig incident och upplever mindre trauma i efterförloppet. Det beror på att hjärnan redan fått en slags “förhandsvisning” och därför kan bearbeta händelsen lättare.

Därför måste ni ställa högre krav!

Om ni vill ha en säkerhetskultur som verkligen fungerar kan ni inte nöja er med kunskap. Ni behöver öva förmåga. Det betyder att ställa krav på utbildningar som erbjuder realistiska scenarier, rollspel med skådespelare, miljöer som utmanar kursdeltagarnas sinnen och trycker dom bortom komfortzonen. Där ska deltagarna känna puls, oro och osäkerhet och ändå klara uppgiften.

Visst är det jobbigare. Visst är det dyrare. Men när en verklig brand bryter ut eller någon rasar ihop, då har man ingen kaffepaus, ingen pedagog, ingen whiteboard - bara sig själv, sin hjärna och sin kropp. Och då vill du att alla ska samarbeta, även under kaos. Det är därför realistisk träning är så värdefull. Den bygger både er förmåga att agera och er förmåga att hantera följderna.

Kunskap är bra, förmåga är bättre. Och förmåga får ni bara genom träning som liknar verkligheten.

Not: Att genomföra verklighetsbaserad utbildning ställer krav på ett genomtänkt upplägg och varsamhet, då exempelvis kursdeltagare som haft en traumatisk upplevelse (känd eller dold), kan få svåra stressreaktioner.

Behöver ni verklighetsbaserad utbildning för att klara verkliga situationer? Läs mer och kontakta oss!

#krisutbildning #förmåga #realistiskträning